Det stod en snubbe med en megafon i hörnet av en långsmal väg Jag red så sakta genom skogens rån
Lyssna stillsamt fågelsång hjärtats gång bortom blåa bergen Han kastade sin snara om min hals han ekade sitt budskap i mitt öra Av skogens brus jag hörde intet alls Lyssna varsamt fågelsång hjärtats gång inom blåa bergen Och hur än stigar lett oss fram förut fanns numer bara loopar runt bland träden Vi sattes på en resa utan slut Lyssna genom fågelsång hjärtats gång utan blåa bergen Ett rop Hör upp Det klingar över nejden Det ropar till ditt öra: stanna upp
Om varje steg du tar är blott ditt eget kan ingen föra dina fötter fel Så vila, fatta staven din- ta steget som leder vägen ut - som gör dig hel Lyssna noga fågelsång hjärtats gång De blåa bergen som du glömde |
|