Tusensköna lilla du
– som förtrollning strålar dina ögon över oss
Du är segerns gudinna
du är morgonrodnaden
Du är så välkommen, välkommen hit.

Bland tillvarons illusioner går en ton av sanning klar
och den skönjdes i det leende du gav
När mörkret ter sig alltför stort
och drömmarna blir hemska

Vi ber om kärlekens ljus

I livets balansgång mellan styrka och sårbarhet
finns en plats att bygga din identitet
Ibland känns segerns sötma besk 
och förlusten utan mål

Vi  ber om vishetens nåd

Varje dag har en början – varje kväll har ett slut
I förtröstan  får du leva dina dagar
När alla dörrar tycks va stängda
alla vägar utan ände